0589 - 144 00

  Jädersbruk Herrgård
732 96 Arboga
info@jadersbruk.se

Om Jädersbruks historia

Första gången Jäder i Arboga socken omnämns är 1329 då Birger Röriksson lämnar sin kvarn i Jäder i pant för sitt testamentes fullgörande. Hans syster Margareta donerar 1340 delar av området till Julita kloster. 1358 skänker Birgers hustru, fru Ramfrid Bengtsdotter den kvarn som då låg vid forsarna till Julita. Ytterligare två donationer till Julita kloster görs av släktingar. När klostrets egendomar dras in till kronan av Gustaf Vasa bildas en kungsgård i Arboga. Där anlades ett stuteri, sedan flyttat till Kungsör och sedermera till Strömsholm. Gustaf Vasa anlägger år 1551 ett vapenfaktori, Arboga faktori, på Jäder, för att få till stånd en inhemsk vapentillverkning och minska det utländska beroendet.

 

 

 

 

 

 

 

Vid Arboga faktori smids vapen och rustningar, bland annat till hovet, exempelvis Erik XIV:s paradrustning. Under 1600-talet övergår man mer och mer till civil produktion och från mitten av århundradet upphör vapenproduktionen helt. Jäders bruk får sitt uppsving 1639, då Hans Krusbart tar över som faktor. Därmed upphör bruket att vara ett kronobruk. Från Krusbart övergår bruket till hans måg, Peter Schaeij, som var gift med Eva Krusbart, och därefter till hans son Wilhelm. Wilhelm Schaeijs dotter, Anna Maria, tar med sin man Jacob Neuman sedan över bruket. Anna Marias och Jacobs son, Wilhelm, efterträder föräldrarna, och adlas sedermera Mannerstråle.

Därefter följer 1795 Mårten Christopher Mannerstråle, vilken lämnar över till sina fyra barn. Av dessa är det först Gösta Mannerstråle som ansvarar för driften, och efter dennes död 1861 tar hans systerson Mårten Holmstedt över. 1880 blir Mårten ensam ägare till Jäder. Efter hans död övertas egendomen av hans änka Constance, vilken vid sin död 1917 testamenterar Jäder till sex delägare. Under 1920-talet läggs bruksdriften ned, men jord- och skogsbruket består. 1965, då antalet delägare ökat dramatiskt, säljs jord och skog till dåvarande Domänverket, och herrgården friköps av Birger Hedborg, sonson till en av 1917 års delägare. Dennes dotter säljer herrgården 1996 och 1 mars 2004 övergår herrgården till Sofia Murhem och hennes föräldrar. Den 1 juni 2012 övertar Lola & Florian Baumgarten.

 

 

 

 

 

 

 

Enligt en karta från 1642 finns ”Krusbarts gård” på den plats där den nuvarande herrgården är belägen. Wilhelm Schaeij låter bygga en tvåvåningsbyggnad med säteritak på samma plats. Efter en kort tid brinner denna ned, men återuppförs på samma grund. Herrgården kompletteras med två fasta flyglar under empiretid (ca 1830).

1883 river Mårten Holmstedt den gamla karolinska herrgården för att ge plats till den nuvarande, som står färdig 1885. Vem som var arkitekt är okänt, men ritningarna finns bevarade på Arkitekturmuseum. Den nya herrgården är utförd i italiensk villastil och var ursprungligen mörkt ockragul med mörkbruna snickerier, målade för att se ut som ädelträ. Sin nuvarande färg fick byggnaden på 1930-talet. Flygelbyggnaden är från 1700-talets första hälft. Båda husen är privatbostäder.