0589 - 144 00

  Jädersbruk Herrgård
732 96 Arboga
info@jadersbruk.se

Trädgården förr & nu

Parken på Jäders Bruk omfattar idag cirka två hektar. Huvuddelen av parken ligger längs med ån vid herrgårdsbyggnadens östra sida. Ursprungligen var planen en mycket strikt barockträdgård, men den mjukades upp under 1800-talet. Under de senaste åren har den fått förfalla mycket, men under glansdagarna i det tidiga 1800-talet arbetade flera man i trädgården. Då planterades många lövträd, bland annat bok och lind. Det finns också flera ståtliga ädelgranar. I parken finns också flera ekar, bland annat en som är jämngammal med den karolinska herrgården från 1675. Eftersom det finns många gamla lövträd och också vatten finns många olika djur, bland annat grod- och kräldjur, igelkottar och fladdermöss. På vintern kan man se spår efter bl. a. rådjur som kommer ner till ån för att dricka.

En odaterad karta, med största sannolikhet utförd i mitten av 1700-talet, visar hur parken var indelad i kvarter längs en mittaxel, i enlighet med modet vid tiden. Den mittaxeln finns kvar på bilden ovan, men det stränga symmetriska mönstret har mjukats upp med slingrande stigar och asymmetriska partier ner mot ån. Mot slutet av 1700-talet och in på 1800-talet förändras idealet för parkanläggningar från symmetriska anläggningar till så kallade engelska parker. Den engelska parken skulle upplevas som en bit natur, med ständigt överraskande vyer för den som promenerade i den. I själva verket var den naturligtvis frukten av en omsorgsfull planering och plantering. I Sverige var det vanligt att man, precis som på Jäder, behöll den symmetriska trädgården närmast herrgårdsbyggnaden, och la den engelska parken lite längre ut.

 

Trädgården på Jäder före år 1930. Foto: Arboga Museum.

 

Kapten Gustaf Adolf (Gösta) Mannerstråle (1798-1861) tillträdde Jäder 1819, då han och hans syskon förvärvade egendomen av sina föräldrar. Förmodligen var det han som omdanade parken på Jäder, eftersom han var mycket trädgårdsintresserad. Det var vanligt vid denna tid att trädgårdsamatörer själva tog en stor del av planeringen av parkanläggningar. Gösta Mannerstråle var medlem av Svenska Trädgårdsföreningen och fick genom den plantor och frön. Bland träd som Gösta Mannerstråle planterade finns bland annat naver- och tysklönn, bok, kornell, skogskornell, benved, murgröna, rönn- och häckspirea och bland blommor kan nämnas sommarfläder, mörk jättevallmo, aklejruta, vårkrage, såpnejlika, alpsockblomma, amerikansk nejlikrot, dårört och knölklocka. En liten bro ledde över till den lilla holmen i ån mellan herrgårdsparken och Jädersholme. En vattenstråle med spelande metallkula fanns mittför nuvarande orangeriet. Inga obehöriga hade tillträde till parken, utan den var endast till för bruksägaren och hans gäster och släktingar. Inte heller anställda vid bruket eller lantbruket hade tillträde.

En stor drivbänksanläggning syns till höger i bild mot ån, och framför den ligger grönsaksodlingar. Med hjälp av drivbänkarna kunde primörer odlas. Två växthus finns, dels det praktfulla orangeriet med sin kupol som finns på bilden ovan, och dels ett så kallat vinkast, ett växthus som är byggt mot en vägg. Vinkastet finns mot herrgårdssidan av den byggnad kring stallplanen överst till höger i bild och finns kvar idag.

 

Orangeri med gamla herrgården i bakgrunden. Bilden är tagen före 1883. Foto: Arboga Museum.

 

Orangeriet står också kvar, men kupolen är riven. Orangerier användes för att odla exotiska växter och Jäders orangeri är av en modell som blev popular från 1800-talets mitt. Förmodligen uppfördes det under Mårten Holmstedt tid som brukspatron, men som bilden visar, före den nya herrgårdsbyggnaden. Orangeriet bör ha uppförts någon gång mellan 1875 och 1883. Det är av en typ med en metallkonstruktion med glasrutor, som uppfanns i England, och som gjorde det möjligt att bygga stora och ljusa växthus. Vattenledningar i trä fanns till växthusen redan tidigare, och det nya orangeriet fick också vattenburen värme.