In nomine patris et filii et spiritus sancti Amen. Anno domini. MCCCXXIX
Byn Jäder nämns med säkerhet för första gången i ett testamente daterat den 13 maj 1329 i Sundby (nuvarande Sofielund i Forssa socken) i Södermanland. Birger Röriksson pantsätter sin kvarn i Jäder för att kunna fullgöra de löften om gåvor han ställt ut i sitt testamente. Dokumentet är skrivet på latin och Jäder skrivsmolendium meum jaddærh. juxta arbughæ. vilket betyder min kvarn i Jäder vid Arboga. Förutom Birger undertecknar 9 personer hans testamente. Först i raden av sigill är biskopen Styrbjörn i Strängnäs och abboten Henrik i Julita. Nästa gång Jäder nämns är i ett testamente den 8 september 1340 av Birgers syster, Margareta Röriksdotter. Hon skänker 13 örtugland i Jäder i Arboga socken och ett örtugland i Konungsö i Västermo socken till Julita kloster i Södermanland. Dokumentet är skrivet på latin och Jäder skrivs in villa iædher parochia arbugha. Testamentet är utfärdat i Vårfruberga kloster på Fogdön i Södermanland och 6 personer förutom Margareta har undertecknat testamentet med sina sigill.
Birger Rörikssons hustru, Ramfrid Bengtsdotter testamenterar 1358 kvarnen i Jäder till Julita kloster. Detta testamente är också skrivet på latin och kvarnen i Jäder skrivs molendium meum in Jedhir parochie Arboghæ, dvs. min kvarn i Jäder i Arboga socken. Förutom Ramfrid undertecknar åtta personer testamentet med sina sigill. Ett år senare när Ramfrid bekräftar sitt testamente nämns kvarnen i Jäder för första gången i ett dokument på svenska och skrivs då Jædhursquærn.
År 1361 ger Peter Bonde Tordsson i själagåva för sina föräldrar ett 1/2 markland i Jäder till Julita kloster. Av dokumentet framgår att han tidigare gett lika mycket land till samma kloster. År 1377 slutligen pantsätter Ulf Jonsson all sin egendom i Jäder i Arboga socken till Julita kloster.
Julita kloster blir genom gåvor och pant en betydande markägare i Jäder och får dessutom en kvarn i gåva. Jäder blir en av Julitas huvudgårdar, en rättare har sitt säte där med ansvar för förvaltningen av flera närliggande gårdar. Vid sidan om klostrets jordinnehav fanns förmodligen även mindre gårdar med fria skattebönder i byn Jäder. Julitas egendomar i Jäder är strategiskt belägna mellan egendomar i Närke norr om Hjälmaren och egendomar i Västerrekarne i Södermanland väster om Torshälla. Julita ägde också tomter i staden Arboga under 1400-talet. Under 1400-talet ökar betydelsen av järnhanteringen i Bergslagen och Jäder är beläget längs med järnets transportvägar mot Mälaren. Gustav Vasa drar i samband med reformationen in Julitas egendomar till staten.
Högättade fruar och riddare
Margareta förekommer i skriftliga källor under perioden 1316-1341. Hon var dotter till riddaren och riksrådet Rörik Birgersson och Helga Anundsdotter. Hon hade fyra syskon som hette Birger, Anund, Folke och Kristina. Birger ägde också jord i Jäder. Hon gifte sig för andra gången med riksrådet Tord Bonde. Margareta var änka när hon upprättade sitt testamente, hennes andra man dog troligen senast 1329. Det är hennes son Peter Bonde som i själagåva för sina föräldrar 1361 ger egendom i Jäder till Julita. Peter hade en dotter som gifte sig med Ulf Jonsson (Aspenäsätten). Det är slutligen Ulf som pantsätter de fastigheter i Jäder, som han ärvt efter sin fru, till Julita kloster år 1377. Margareta Röriksdotter testamenterade alltså inte allt sitt jordinnehav till Julita år 1340 utan ytterligare egendomar har gått i arv i tre generationer. Peter Bonde säger i sitt gåvobrev att han skänker land som han ärvt både av sin far och mor.
Margaretas bror, Birger Röriksson, ägde också andelar av Jäder. Han var gift med Ramfrid, dotter till lagmannen Bengt Hafridsson i Västergötland. Ramfrid och Birger fick en son som de döpte till Rörik, efter Birgers far. Birger upprättade sitt testamente på dödsbädden 1329 och begravdes i Julita kloster vid det altare han hade bekostat. Ramfrid överlevde även sin son och gifte om sig med Karl Tukasson (ätten Läma). Hon dog någon gång efter 1360. Av Ramfrids testamente framgår att hon hade ärvt kvarnen i Jäder efter sin son Rörik. Ramfrid skriver i sitt testamente att hon vill bli begravd i Julita bredvid sin första make. Ursprunget för egendomarna i Jäder kan vi alltså spåra tillbaka till någon av Margaretas och Birgers föräldrar, Rörik Birgersson och Helga Anundsdotter. Eftersom Rörik och Helga var släkt med varandra fick de dispens av påven för att gifta sig. Rörik var verksam under perioden 1276-1322.
Julita kloster
Julita kloster var ett cistercienserkloster. Denna orden utgick från klostret Citeaux i Frankrike. Till Sverige kom cistiercienserna 1143 och byggde Alvastra kloster i Östergötland. Det kloster som skulle bli Julita anlades först i Viby utanför Sigtuna i Uppland strax efter 1160. Före år 1185 erbjuder kung Knut Eriksson att byta Viby och en del av egendomarna i Uppland mot Säby kungsgård i Julita socken. Munkarna flyttar till Säby, nuvarande Julita gård, och anlägger där ett nytt kloster.
Julita kloster växer under 1200-talet genom gåvor, byten och köp. Ursprunget till klostrets expansion till våra trakter är gåvor av Harald Gudmundsson och hans ättlingar Anund Haraldsson och Helga Anundsdotter. Helga var gift med Rörik Birgersson. Deras barn fortsätter att donera till klostret.
Julita kloster var i jämförelse med andra cistercienserkloster relativt fattigt. När Gustav Vasa drar in klosterbesittningarna till kronan hade Julita 180, Varnhem och Gudhem i Västergötland 230 och Nydala i Småland 250 jordägor.
Tvister
Julita kloster var redan från grundandet indraget i tvister om egendomar. Det kunde vara den ursprungliga givarens släktingar eller grannar som gjorde anspråk på jorden. I början av 1400-talet uppstår en tvist om äganderätten till två holmar i Arbogaån under Jäders by. Det är riddaren och lagmannen i Närke, Bengt Stensson (Natt och Dag) som från ett närbeläget gods, Oppaby, gör anspråk på holmarna. Under samma tid är dessutom två andra riddare indragna i konflikt med Julita i närheten av Hjälmaren. År 1425 skriver Påven Martin V till ärkebiskopen i Uppsala med en begäran att ”slita tvisten” mellan de tre riddarna och klostret. År 1428 intygar sockenborna att holmarna av ålder legat under Jäders by. År 1440 faller första domen, ärkebiskopen i Uppsala och biskopen i Strängnäs dömer att de två holmarna, Jädersholmar skall återlämnas till Julita. En dag senare döms Bengt Stensson till böter. Konflikten skulle emellertid komma att fortsätta till 1454 då en tidigare dom på nytt bekräftas. Julita avgick till sist med segern, Jäder fanns kvar i klostrets ägo när egendomarna drogs in till kronan. Det finns 25 handlingar bevarade som rör konflikten och sex domar avkunnades under de 25 år konflikten pågick.